fredag 21 april 2017

'Cause we're the masters of our own fate, we're the captains of our own souls. There's no way for us to come away 'cause boy we're gold, boy we're gold. And I was like... take off, take off, take off all your clothes




Det är fredag igen och jag hinner knappt med. Påsken tillbringade jag i Stockholm (bilder kommer) och det var kallt, varmt, snöigt och soligt. Tåget hem var försenat och tog så himla lång tid, men på perrongen möttes jag till sist av en person med varma kramar. 

Jag har nu blotta tre veckor kvar på praktiken – en tid som kändes så himla lång när jag började här en kall vinterdag i februari, men som minst sagt har passerat i rusande fart. Det enda som sedan återstår är ett examensarbete, sen är två års studier förbi. Mycket som har hänt de här två åren ändå – känns som en evighet och ingen tid alls på samma gång. Vad som händer sen är ännu oklart. Känns som att jag befinner mig i någon slags bubbla av förnekelse. Borde ta tag i saker men har svårt för det just nu. Rotar i mitt inre men hittar inte riktigt längre. Tittar inte tillbaka men ser ändå inte framåt. Gamla minnen har bleknat och jag vill radera det som fortfarande finns kvar. 

Körsbärsträden har slagit ut men vinden är fortfarande kall och snart har de rosa bladen singlat igen, ned mot marken för att ruttna och låta det enfärgade gröna ta över. Tiden är så flyktig. En varm hand mot min kind, en fingertopp svepande över ett trött ögonlock. Håller mig vaken för att ta vara på varenda minut, varje sekund. Vill stanna där.

Det blåser idag, vi dricker fredagsbubbel på kontoret och jag är totalt golvad av den här låten här ovan. Om och om igen susar den genom mina öron, som en virvelvind suger den tag i mig och kastar mig in i något filmiskt. 

Jag tänker att det är okej. Kanske befinner jag mig för en gångs skull i nuet, och just nu finns det ingen annan stans som jag hellre vill vara



Glad fredag nu. Lyssna på låten och tänk på något fint. Och, om det inte finns något fint just nu, tänk på en kattunge eller kanske en varm sommaräng – någon gång kommer det att bli bättre igen, jag lovar.


2 kommentarer:

  1. sista stycket, åh <3 hoppas du får en himla fin helg!

    SvaraRadera